Sabtu, 21 Juli 2018

Amanah Allah Kepada Manusia (Perintah untuk Senantiasa Taat dan Memperbanyak Ibadah) (Bahasa Madura)

Oleh: R. Ahmad Nur Kholis, M.Pd

Khutbah I
الْحَمْدُ للهِ! الْحمْدُ للهِ الَّذِى جَعَلَ الْإِسْلَامَ لِلْعَالَميْنَ رَحْمَةً. وَجَعَلَ لِلْإِنْسَانِ دَرَجَةً كَريْمَةً. نَحْمَدُهُ وَنَشْكُرُهُ عَلَى نِعَمِهِ وَفَضَائِلِهِ الَّتِى لَا نُحْصَى عَدَدَهُمَا. أَشْهَدُ أَنْ لَا إِلٰهَ إِلَّا اللهُ وَأَشْهَدُ أَنَّ مُحَمَّدًا رَسُوْلُ اللهِ. أَللّٰهُمَّ صَلِّ عَلَى سَيِّدِنَا مُحَمَّدٍ وَعَلَى أٰلِهِ وَصَحْبِهِ أَجْمَعِيْنَ. وَسَلِّمْ عَلَيْهِ وَعَلَيْهِمْ تَسْلِيْمًا كَثِيْرًا.  أَمَّا بَعْدُ.
فَيَا أَيُّهَا النَّاسُ إِتَّقُوا اللهَ حَقَّ تُقَاتِهِ وَلَا تَمُوْتُنَّ إِلَّا وَأَنْتُم مُسْلِمُوْنَ. وَاعْلَمُوا أَنَّ فِيْكُمْ مَسْؤُوْلِيَّةٌ كَبِيْرَةٌ التَّى لَا يَسْتَطِيْعُوْنَ سَائِرُ ْمَخْلُوْقَاتِ الله سِوَى الناس حَمْلُهَا.
قَالَ اللهُ فِى كِتَابِهِ الْكَرِيْمِ، أَعُوْذُ بِاللهِ مِنَ الشَّيْطَانِ الرَّجِيْمِ بِسمِ اللهِ الرَّحْمَن الرَّحِيْمِ. إِنَّ اللَّهَ يَأْمُرُكُمْ أَنْ تُؤَدُّوا الأمَانَاتِ إِلَى أَهْلِهَا وَإِذَا حَكَمْتُمْ بَيْنَ النَّاسِ أَنْ تَحْكُمُوا بِالْعَدْلِ إِنَّ اللَّهَ نِعِمَّا يَعِظُكُمْ بِهِ إِنَّ اللَّهَ كَانَ سَمِيعًا بَصِيرًا (النِّسَاء: ٥٨)
وَقَالَ تَعَالَى: مُّحَمَّدٞ رَّسُولُ ٱللَّهِۚ وَٱلَّذِينَ مَعَهُۥٓ أَشِدَّآءُ عَلَى ٱلۡكُفَّارِ رُحَمَآءُ بَيۡنَهُمۡۖ تَرَىٰهُمۡ رُكَّعٗا سُجَّدٗا يَبۡتَغُونَ فَضۡلٗا مِّنَ ٱللَّهِ وَرِضۡوَٰنٗاۖ سِيمَاهُمۡ فِي وُجُوهِهِم مِّنۡ أَثَرِ ٱلسُّجُودِۚ ذَٰلِكَ مَثَلُهُمۡ فِي ٱلتَّوۡرَىٰةِۚ وَمَثَلُهُمۡ فِي ٱلۡإِنجِيلِ كَزَرۡعٍ أَخۡرَجَ شَطۡ‍َٔهُۥ فَ‍َٔازَرَهُۥ فَٱسۡتَغۡلَظَ فَٱسۡتَوَىٰ عَلَىٰ سُوقِهِۦ يُعۡجِبُ ٱلزُّرَّاعَ لِيَغِيظَ بِهِمُ ٱلۡكُفَّارَۗ وَعَدَ ٱللَّهُ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّٰلِحَٰتِ مِنۡهُم مَّغۡفِرَةٗ وَأَجۡرًا عَظِيمَۢا (الفتح:٢٩)



Sidang Jum’at se emulje aghi Allah.
Saongghunah sadejenah manussah se odik bede e alam dunnya kak dinto nganghungi amanat tanggung jawab deri Allah. Se ekak dimmah manabi amanat kakdinto elaksanaaghi deri manussah maka bhekal ontong tor muljeh kadudukennah mungghu Allah. Kalaben masok soargeh. Ben bhekal enah paserah oreng se adhinggel dek ka amanat kak dintoh kalaben masok narakah.
Allah Subhanahu Wa Ta’ala adebuaghi e delem al-Qur’an (sorat Al-Ahzab ayat 72):
إِنَّا عَرَضۡنَا ٱلۡأَمَانَةَ عَلَى ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ وَٱلۡجِبَالِ فَأَبَيۡنَ أَن يَحۡمِلۡنَهَا وَأَشۡفَقۡنَ مِنۡهَا وَحَمَلَهَا ٱلۡإِنسَٰنُۖ إِنَّهُۥ كَانَ ظَلُومٗا جَهُولٗا ٧٢
Se eka’dimmah arte epon:
Saongghuna Kauleh (Allah) ampon masra’aghi amanat (kakdintoh) dek kah langgi’, bumih ben ghunung-ghunung, maka kabbhi kakdinto nulak ka angghuy nagghung amanat kak dintoh ben kobeter khianat (dek ka amanat kasebut), pas etangghung amanat kak dinto deri manussah. Saongghuna manussah kak dinto sanget dzolim ben bhudhuh.

Imam Al-Mahalli adhebuaghi jhe’ saongghunah se emaksod kalaben amanah e delem ayat kak dintoh engghi panikah shalat ben kawejibhen-kawejibhen se laen. Se ekakdimmah bhekal eparengin ghenjeren paserah oreng se ngalakonih ben bhekal eseksah oreng mukallaf se adhingghel.
Ibnu Abbas madhebu e delem ketab tafserepon jhek saongghunah se emaksod kalaben amanah kak dintoh ingghi panikah bentuk-bentuk kataatan (dek ka Allah) ben ‘ibede. Maka pas nulak sakabbhinah makhlok ka’dinto salaena manussa.
Sabeb deri kak dinto, maka manussah bisa ngaolle ghenjeren deri Allah ben bisah masok dek ka soarghe manabi poron atoro’ ateghes ta’at e delem kawejibhen ben adingghel larangan-larangan epon Allah.

Hadirin jamaah Jum’at se emulje aghi Allah.
Akadiyeh ampon esebhutaghi Imam Al-Mahalli e attas, jhek saongghunah sala settongah kawejibhen manussah bede e delem dhunnyah kak dinto se sanget penting engghi panikah aropaaghi sholat. Se ekak dimmah sholat kak dinto aropaaghi sala settong deri lema’ rukun Islam. Nabi Muhammad adhebuaghi e delem Hadits epon sakak dintoh:


Se ekakdimmah arte epon:
Deri Abi Abdirrahman bin Umar bin Khattab Radliyallahu ‘anhu, Dhebunah: “Engkkok ngeding Rasulullah SAW madhebu: Islam panikah ebangun e attas lema’ parkarah: (1) Syahadat bahwa tadek pangiran se wejib e sembhe e delem bedenan anging Allah ben jhek saongghunah Nabi Muhammad panika utusanna Allah; (2) Alaksanaaghi Shlat; (3) Anekkanih zakat; (4) Mangkat Haji dek ka Baitullah; ben (5) Apasah e bulan romadhon. (HR Bukhari Muslim).

Hadirin jamaah Jum’at se emulje aghi Allah.
Ngireng e delem kasempatan khutbah jum’at kak dinto, kauleh ngajhek dek ka panjhenengan, ben talebbi dek ka bedhen kauleh dhibik kaangghui ningkataghi kata’atan dek ka Allah edelem amal.
Manabi bede e antarana bedhen kauleh sadhejeh, se ghik tobeng edelem ngalakonih sholat, ngireng pa ghena’aghi shlat. Manabi bede e antaranan beden kauleh sadhejeh se ampon alakonih shalat lema bektoh kalaben lengkap ngireng paghena’aghi kalaben shalat sunnah otabeh maos Al-Qur’an edelem sabhen arenah.
Karanah, ongghu-ongghu ontong oreng se berusaha aningkataghi amal kabeghusennah sabbhen arenah, ongghu-ongghu rogi oreng se amallah tadek peningkatan sabhen bektonah. Ongghu nyangsarah oreng se sajen jhubek amallah sabhen arenah. Ben sabhegus-beghusseh manussah oreng se berusaha kalaben ongghu-ongghu usaha e delem ningkataghi kabhegusen. Sala settongah kalaben nebeih ibede.
Kak dintoh ongghunah begiyen deri amanat se etangghung manussah e delem odiknah. Se ekak dimmah bhekal rosak dunnyah panikah manabi manussah kakdinto tak ngijebbih dek ka amanat kak dinto.
Mughe-mughe Allah teros aparengnah petodhu dek ka kauleh ben panjenengan sadhejeh edelem jhelen kabhenderen.
بَارَكَ اللهُ لِى وَلَكُم فِى الْقُرْأَنِ الْعَظِيْم وَنَفَعَنِى وَإِيَّاكُمْ بِمَا فِيْهِ مِنَ الْأَيَتِ وَالذِّكْرِ الْحَكِيْمِ وَتَقَبَّلَ مِنِّى وَمِنْكُمْ تِلَاوَتَهُ إِنَّهُ هُوَ السَّمِيْعُ الْعَلِيْمُ. أُقُوْلُ قَوْلِى هَذَا وَأَسْتَغْفِرُ اللهَ لِى وَلَكُم، فَيَا فَوْزَ الْمُسْتَغْفِرِيْنَ وَيَا نَجَاةَ التَّائِبِيْنَ.

Tidak ada komentar:

Posting Komentar